Jag försöker hålla nig borta från sånt som gör mig ledsen. Men hur kan man förklara det oförklarliga? Hur kan någon förstå vad som finns i nitt huvud. Åh hur folk skulle fly, om dom fick se mina hjärnspöken. Mina hjärnspöken finns överallt, dom är med om nätterna, står bakom mig om dagarna. Viskar det hemska, "du duger inte", "varför sa du så?", "ingen gillar dig", "du är ful".
Åh vad jag skulle älska att bli inlåst, så jag slipper känna mig som en tickande bomb. Men hur förklarar man att mina tankar skadar mig mer än vad ett rakblad någonsin gjort.
Jag vill ha sönder. Förstöra. Mer än någonsin förut. Vill vill vill