Känner mig som en naturkatastrof.
känner suget i magen. längtar efter piller, piller som tar mig bort, om så bara för en stund. jag vill bort.
Krigar med mina spöken, allt för att inte hamna Där igen. vill inte dit, aldrig någonsin igen. kan känna deras ord som händer över min kropp. kalla och onda.
längtar efter händer, fyllda av kärlek.

huden kliar och svider, det känns som att den håller på att spricka. känslan av död väller upp inom mig och allt känns så värdelöst.
längtar tillbaka till tiden på sjukhuset, där jag var ensam och övergiven, men fylld av kärlek. vill tillbaka till tiden då folk brydde sig, till den tiden då mina armar alltid blödde och tårarna var av glitter.
vill känna mig älskad, vill ha någon som kan fucka upp mig så jag har rätten till att lämna denna usla värld.